Ett säkert sätt att lasta!
För att nå målet med ett säkert sätt att lasta är förberedelser i form av en förbättrad kommunikation, simuleringar och en stor portion fantasi utan tvekan det bästa sättet för att få hästen att gå in i en liten kärra, lämnad instängd, ensam och fastbunden, krävs att han förstår vad allt handlar om och att han känner sig fri, även i transporten.
I annat fall finns alla förutsättningar för att det ska gå åt ”pipsvängen”. Att eliminera orsaken till rädsla genom förståelse kommer att lösa alla så kallade problem som kan tänkas uppkomma.
Det räcker alltså inte att han bara går in rent fysiskt, han måste också vara i transporten mentalt och känslomässigt. Detta utgör en del av dom svårigheter som gör att det inte alltid är så lätt, varken för hästen eller tvåfotingen.
Om man sedan funderar över vad som rör sig i huvudet på ett flyktdjur när han känner sig trängd och stressad, är det kanske inte så svårt att förstå att vi får problem. Hans tankar kretsar förmodligen mer runt flocken och en fri yta att vistas på, än att gå in på ett ställe där i stort sett alla hans fiender bor. Han tänker i totalt motsatt riktning till vad som rör sig i huvudet på oss. Vilket gör att våra gemensamma tankar inte harmoniserar det minsta.
Eftersom hästar snabbt klurar ut vad vi vill och sedan instinktivt gör det motsatta i hopp om att hitta en mer behaglig plats att vara på, borde vi försöka lära oss tänka mer som han och se lastningen med hans ögon. Innan han förstått kommer han att söker sig bort från transporten. Detta är ett helt naturligt beteende. Motsatsen vore förödande för deras överlevnad i det vilda.
Om vi nu fick transporten och den som tränar att utgöra ett välbehag för honom, borde han ju rimligen söka sig dit om vi ger honom tid för att förstå detta. Själv har jag fått lära mig att om det tar längre tid för hästen att gå in i transporten än det tar för honom att gå samma sträcka vid sidan om, är det något som fattas i vårt sätt att få honom att förstå. Även om man tycker att man har en bra relation och en bra respekt, är det inget som säger att den inte går att förbättra. Därför borde man arbeta så mycket mer med detta.
Här visar Anna-Karin hur det kan se ut när man har varit flitig i sin träning med både lastning och ridning.
Inridning
Om du går och funderar på att rida in din Häst själv, skulle jag rekommendera dig att läsa de här raderna innan du börjar.
Först och främst skulle jag vilja säga att det är en alldeles utmärkt ide men gör det tillsammans med någon som har goda kunskaper, erfarenhet och vana med Hästar. På så vis är förutsättningarna som störst för att varken du eller Hästen råkar illa ut och att det faktiskt blir du som rider din Häst först av alla. (Om man nu tycker att det känns bra).
Många får nämligen en hel del problem redan i början, faktiskt utan att själva riktigt förstå att något är fel och detta gäller även många av dom som kallar sig proffs på området. Andra har mer uppenbara problem som t.ex att inte få hästen att står still när sadeln ska läggas på. Strategin för lösningar heter oftast underkastelse och tvång som leder till ytterligare problem som t.ex att han inte vill stå still när man kliva upp eller när man kommit upp, backar istället för att gå fram, står still utan att vilja röra sig när man ber honom gå fram, spänningar, bockar, biter, sparkar, osv… den listan kan göras hur lång som helst. Många har en förutfattad mening om hur Hästar är eller ska vara eller en skev bild om hur man själv ska vara eller bete sig.
Det bästa med sådana här utflykter är (om man är smart) att förstå hur man undvika dom.
Hästar har en medfödd och helt enorm förmåga att läsa dig, dina rörelser och din attityd. Så fort han inte förstår blir han misstänksam och kommer att försöka dra sig ur och försvara sig genom att göra något annat. Först för att han inte förstår dig för att det helt enkelt kan vara svårt att bli förstådd, då ofta på grund av att man som regel är allt för ineffektiv och Hästen kommer att göra tvärt emot i mycket av det du ber om. Har man tidigt varit allt för otydlig, ger man han känslan av att han har bra koll på vem som egentligen bestämmer i lägret, nämligen han och han kommer att tappa respekten på grund av att han har lyckats med att komma undan i tidigare skeden då du inte varit tillräckligt tydlig.
I de kroppsspråk och den attityd du själv förmedlar ligger en stor del av nyckeln till framgångar med Hästar. Det du tänker kommer att påverka dina rörelser och ditt beteende. Nödvändigheten att bli mer medveten om hur du rör dig, kommer vidare att hjälpa dig i all hantering med Hästar både från marken och från Hästryggen.
Det egentliga målet med träningen är kanske upp till var och en men att inte lägga en tillräckligt stabil grund som förberedelse till det du tänker göra framöver kommer förmodligen att leda till att du ändå får gå tillbaka och göra om det som egentligen redan skulle vara gjort. Förmodligen kommer också ett och annat ont att tillfogas både dig och hästen, antingen mentalt, känslomässigt eller fysiskt och inte minst ekonomiskt.
Att använda Hästen som en språngbräda för att skaffa sig prestige eller berömmelse utan att ta hänsyn till hur hästen mår är ändå rätt typiska företeelser.
Syftet med att träna och öva med Hästen borde vara för hans egen skull.
Att öva på ett sådant sätt som leder till att Hästen får förtroende, blir förstående, alert, mjuk, smidig, avspänd, harmonisk, tillgiven, respektfull osv. kommer naturligtvis att ge dig en trygg och självsäker Häst där du slipper sitta med fjärilar i magen och där hjälmen är mer till en prydnad än till något du känner att du måste ha ut ifall att…
Genom förståelse och en ömsesidig god relation kommer du att få din Häst precis så lugn och trygg som just din häst kan bli.
Det är förståelse och relation som är nyckeln till en lugn och trygg häst och det är här du ska börja. Detta bl.a för att han helt enkelt ska må bra och känna sig fri och att du ska slippa få känslan av att använda hårda tag som egentligen bara är en destruktiv handling och som efter hand kommer att få både dig och hästen att må dåligt.
Hårda tag som t.ex sparkar och slag, ryck i mun eller grimma och ett evigt tjatande, och rytande, borde ju inte vara några större svårigheter att övertyga folk om att sluta upp med.
Har man svårt med att förstå att det inte finns en enda Häst som vill bli hanterade på ett elakt sätt, kanske man borde tänka över sitt val med att över huvud taget vara tillsammans med dom.
Folk har som regel väldigt svårt att ta det lugnt om hästen stressar upp sig och står på bakbenen eller liknande, då bli man frustrerad och arg och man hjälper hästen att bli om möjligt än mer stressad, istället för att hjälpa honom att slappna av genom att lugna ner situationen och stå still och vara tyst.
En stor del av dessa tvåfotingen är och förblir varelser som lätt skapar obekväma situationer, konflikter, spänningar, hög puls, rädslor och en mängd andra negativa reflexer hos Hästar. Mer eller mindre omedveten om att en ”Quick fix” som sitt första mål aldrig kommer att få en Häst att förstå, utan snarare bli mer otrygg, rädd och försvars-benägen.
I första och andra hand borde vi lägga mer tid på en mental och känslomässig samling och i tredje hand en fysisk.
I den här första hanteringen av hästen från sadeln kommer det heller inte i någon större utsträckning att handla om ridskicklighet och någon perfekt sits men att ändå vara en någorlunda van ryttare är naturligtvis en bra förutsättning och självklart ska man inte vara rädd.
Lämnar man bort Hästen missar man tiden och samvaron i träningen som ”bakar” in viktiga ingredienser som respekten och förtroendet under arbetet.
Detta är något man själv måste jobba med och inget som följer med Hästen när den hämtas hem efter en eventuell insittning eller inridning. Dom bitarna blir kvar där man lämnat den, om du lämnat den till någon med goda kunskaper. Man måste själv bygga en relation som är värd namnet. Respekt och förtroende är dom mest viktiga bitarna i ett tidigt stadie och man bör själv vara med för att se och lära hur Hästen hanteras och prova själv.
Då det nu mest handlar om en mental samling finns det över huvud taget ingen anledning att blanda in en massa olika typer av färdiga skolor utan helt enkelt bygga på det hästen redan kan och alltid har gjort. Det lustiga är att Hästar faktiskt redan har gjort allt det där vi vill han ska göra men då under lek eller i ”stridens hetta”.
Förstår vi det hela rätt handlar dom här mentala och känslomässiga bitarna egentligen bara om kommunikation och vår förmåga att genom kommunikation plocka fram det han redan kan.
När Hästen väl förstår vad man vill, kommer han lätt och villigt och på rätt sätt att göra det du ber om, men först när han är trygg och harmonisk. Värdet ligger inte i att Hästen utför det du vill. Värdet och värdigheten ligger i hur han gör det. Spänt och frustrerat eller lugnt, harmoniskt och avspänt.
Till sist skulle jag vilja säga att man inte behöver vara en perfekt Häst-människa för att träna och rida Hästar. En positiv attityd, ett gott omdöme, och en stor portion sunt förnuft räcker i dom flesta fall längre än att ta hjälp av en allt för grön eller klent utbildad instruktör.
Om man sedan lägger till kunskap om hur Hästar fungerar mentalt och känslomässigt, skulle kanske dom flesta svårigheter man kan tänkas få, aldrig visa sig.
Notering.
Som tur är finns det gott om harmoniska tvåfotingar med en fin attityd, goda kunskaper och fint handalag med hästar men tyvärr är det ändå så att bara för att någon utger sig för att vara proffs och lever på att träna och rida in hästar betyder inte det att denne någon har tillräckligt stora kunskaper för att göra det.
Hur många gånger har jag inte lyssnat på folk som berättat om hur dom lämnat bort sina ögonstenar för inridning och som man sedan får tillbaka med sår i mungiporna, spända och nervösa och med ett förlorat självförtroende. Vad detta beror på kan man förmodligen till stor del sammanfatta med fyra ord nämligen ”för mycket för fort”.
Att tvinga en häst till underkastelse är i stort sett samma sak som att ge sig själv 100% av förutsättningar för att misslyckas. Hur proffsigt är det…?
/jojo