Rida utan tyglar

Ett bra sätt att förbättra sin kommunikation i ridning, är att lära Hästen lyssna på på ryttarens hjälper utan bett !!!??? De kan ju tyckas vara svårt, men vet man hur man ska börja är det inte så märkvärdigt. Allt som är nytt brukar ju tendera att vara både svårt och jobbigt men nånstans får man väl försöka börja om man nu vill hålla på med denna typ av ridning. Under tiden kan man alltid utbilda Hästens mun för att förstå bettet och inte försvara sig mot det som är så vanligt, genom att gå bakom hand eller gå emot bettet. Detta krävs ju lite träning och tar en stund. Hästar är som alla vet inte födda med bett i mun.                                           

Schassen & Jojo

Har fått lära mej att det är föst när vi rider på lösa tyglar eller inga tyglar alls som vi har en möjlighet att se vad vi egentligen har lärt honom.

Att få Hästen att lyssna på mindre och mindre hjälper för att till slut lyssna på första signalen är målet och dessutom inte så svårt som många vill göra gällande. Att rida utan bett tror en del är fullständigt livsfarligt. För min del tror jag att det handlar mer om att när folk inte har något att hålla i blir man osäker och rädd. Fullt förståligt om man gör detta utan utbildning. Man tror sig vara säkrare med bett och tror sig ha mer kontroll på Hästen som man inte litar på. Tycks vara så att man över lag inte litar på Hästar.
Tillit till Hästar är något man förtjänar och är inget man får bara för att man sitter på hans rygg eller ”äger” honom.

Jag tror istället att en bra relation och en bättre tränad Häst gör Hästen säkrare än att plåga honom genom att dra honom i munnen med ett bett som egentligen bara trigga honom att bli om möjligt än värre.

Hur många Hästar har jag inte haft här som ägaren haft stora problem med och som enligt dom varit omöjligt att rida. Det har dom flesta gånger hjälpt med att börja ridningen utan bett och använda en helt vanlig repgrimma istället.
Under tiden får man bygga upp förtroendet för bettet genom att lära honom ha rep eller dylikt i mun utan att det skaver eller gör ont. Låta han leka med det och bli nyfiken.
Har också sett att man enligt mitt sätt att se på detta, trycker upp bettet alldeles för långt upp i mungipan. Man pratar då om 2-3 rynkor i mungipan för att det ska ligga rätt.
Detta är ingen princip som är gångbar i California bridelhorse. Där man tränar på ett sådant sätt att man låter Hästen själv lär sig att placera bettet där det är bäst för honom. För att klara detta går det av naturliga skäl inte att på något sätt att dra i tyglarna. I de fallen släpper han bettet och gapar och tappat både bettet och tilliten. Tid är en viktig nyckel för att lära, men tyvärr finns det inte så många som tycker om tid på rätt sätt. Allt ska gå fortare och fortare. Detta är den springande punkten. Tid är pengar och man har inte tid att göra Hästen såpass iordning att han går att lita på.
Det är här alla dessa skydd, råd och regler kommer in i bilden.

Lazy & Jojo tränar.
Att ha Hästen som en riktigt kompis känns väldigt bra innerst inne.

Att tro att man har kontroll på en otränad Häst bara för att man har ett bett är rent av dumt. Bara för att Hästen är sutten på ett x-antal gånger betyder inte det att han är inriden. Man måste värdera ordet ”inriden” på ett annat sätt. Dom Hästar som kommit hit och varit ridna och tom tävlade, har på sin höjd varit ”insuttna”. Tycker det är ett mer passande ord. Då får man ialla fall ett hum av vad han är för en individ.

Att rida utan någonting och låta Hästen vara helt fri gör man ju inte bara så där hux flux, det föregås naturligtvis av en speciell träning och där han upplever dom ytterst små signaler som en andra instinkt.

Har sett att en del numera rider i grimma och det kan ju vara bra men då bör man också veta hur den ska användas. Vet man inte det kan det gå illa. Det finns nämligen en anledning till varför. Har man inte tränat hästen för att rida i grimma ska man naturligtvis inte rida i grimma heller.

En gemensam nämnare för dom flesta fel vi gör brukar jag härleda till för dålig grund-träning eller ingen grundträning alls och det gäller för både folk o fä.

Att träna på det här viset är nog det roligaste som finns. Att verkligen känna att han är helt med på noterna och få en Häst som är exceptionellt lättriden.

här är det Schassen jag rider på.

Om någon undrar hur det känns eller hur det ser ut att rida en Häst utan tyglar kan ni följa med på en tur på Schassen ner till Udden. Jag filmar hela vägen fram och tillbaka. Klicka bara på knappen ovan.

”Släpp tyglarna och ta kontrollen”

Att rida med bett, sporre, spö och rid-väst är den dominerande normen för den utstyrsel som dom flesta rider på i dag och till det används rätt hårda tag i tyglarna. Ovanpå detta används Inspännings-tyglar av varierande slag och som jag ser det borde dessa redskap egentligen förbjudas, dessutom används skänkelhjälper som mer ser ut som om man sparkar.

Nu vet jag att flertalet inte rider sina Hästar på nyss nämnda sätt men jag vet också att allt för många just gör detta och att allt för många råkar illa ut och får skador, ibland för resten av livet helt i onödan.

Det jag fick lära mej var att bett och sporre är till för en förfinad kommunikation och inte till för att försöka få kontroll på en mer eller mindre outbildad Häst.

Mer kunskap om vad det är man håller på med är självklart det mest humana mot både Häst o ryttare.

Hörde på radion nyss att man börjat utreda på regeringsnivå om att man kanske borde ha grönt kort för att få ha en hund på grund av att det finns farliga hundar.
Man kan undra vilken färg på kortet man då ska ha för att få rida eller umgås med Hästar?

Läser man Svenska Ridsportförbundets regler om vad man ska ha på sig när man rider kan man ju inte bli annat än rädd för att umgås med dessa djur.
Hade jag som utomstående förälder sett den listan skulle jag naturligtvis inte sätta upp mitt barn på en Häst.
Signalen som ges säger ju tydlig att det är farligt. Behövs det en sån mängd skydd och råd för att delta i ridningen är ju chansen rätt stor att en barnunge inte tar sig helskinnad genom upplevelsen. Man skulle förstå det som att det vore rent dumdristigt att sätta upp sin lilla dyrgrip på en Häst. Man skulle naturligtvis se sig om efter en mer lämplig aktivitet.

Jag har stor förståelse för att Svenska Ridsportsförbundet har en intension om att barn och även vuxna inte ska skadas och jag har heller inget emot varken hjälm, väst eller sporre inte heller ”spö” om det används på rätt sätt.
Bara ordet ”spö” kan ju skrämma slaget på vilken barnunge som helst.
Men idén om varför man börjar en utbildning i fel ände ser helt enkelt ut att vara en fråga om pengar…

Men varför då inte börja rätt och lära ungdomar att hantera Hästar på ett naturligt och i mina ögon bättre sätt.
Lära ut vad grundarbete är och hur det ska göras. Lära elever om vad förtroende, respekt och känslomässig och mental samling är innan man börjar med fysisk samling. Jag tycker att man går alldeles för fort fram i lärandet att varken Häst eller ryttare hänger med. Tror för egen del att det är mer viktigt än att sitta och rida runt i cirklar eller skritta över bommar som egentligen bara tråkar ut Hästen.
Varje del har sin plats i en utbildning, men att försöka börja så nära målet som möjligt ger inga bra Häst-människor.

En jämförelse skulle kunna vara att om man åker Vasaloppet skulle man få börja loppet i Hökberg eller Eldris i stället för att börja i Berja by i Sälen där jag är som längst från målet i Mora.

En annan jämförelse kan vara att man sätter sina småbarn på gymnasiet i stället för grundskolan. Ingen skulle få för sig detta, men det är detta som händer när det gäller Hästar.


Den absolut bästa säkerheten ligger i en så väl tränad Häst som i stort sett aldrig får för sig att göra något man inte bett om. /Jojo

Hon som rider och tränar Hästen här ovan är Anna-Carin. Hästen heter Glimt och är en Nordsvensk.


Tips och råd om utrustning.
Svenska ridsport-förbundet.

• Ridhjälmen ska passa exakt och vara godkänd med CE-märkning.
• Köp inte en begagnad hjälm, den kan ha varit med om stötar och skyddar inte lika bra.
• Byt hjälm om den utsatts för hårda slag.
• En skyddsväst ska vara CE-märkt (EN 13158), och i rätt storlek. Köp aldrig en väst att växa i, den ger inte rätt skydd och kan göra mer skada än nytta.
• Använd säkerhets-stigbyglar av rätt storlek som förhindrar att foten fastnar i stigbygeln vid fall.
• Använd ridstövlar eller ridskor med klack (och skyddshätta).
• Ridstövlar ger bäst skydd för både fötter och ben.
• Ridskon ska ha klack för att hindra foten att glida framåt i stigbygeln och riskera att fastna. Grova ridskor/stövlar med breda sulor kan fastna i stigbygeln.
• En CE-märkt (EN 1150 eller EN 471) reflexväst är bra att använda när du rider i mörker i närheten av trafik.
• Hästen ska ha reflexer som är lågt sittande på hästens ben, t ex damasker eller lösa reflexband.
• Undvik allt för trafikerade vägar.
• Ta aldrig på eller av dig kläder när du rider. Hästen kan bli skrämd och du själv kan tappa balansen.
• Sätt upp långt hår, både när du rider och är i stallet, det finns risk att du fastnar.
• Ha med en mobiltelefon om olyckan är framme, den bör endast användas vid nödsituation.
• Tugga aldrig tuggummi när du rider eller är med din häst på annat sätt. Det finns risk att du sätter i halsen.
• Örhängen eller ringar skall du inte ha när du rider, de kan utgöra en olycksrisk.



Här känner jag att jag vill vara lite ironisk.



Vad som gäller för hjälm kan man lite skämtsamt säga: bättre med något i huvet än på det.😊

Vill med det säga att det inte är något som helst fel med att använda hjälm men att man måste lära sig tänka själv och ifrågasätta saker och ting som som påstås om Hästar. Det finns hur mycket myter och påstående som helst om Hästar. Försök att ta reda på fakta om de som säges. Tro inte på allt.

Fyra av punkterna gäller skor. Man kunde ju lösa det genom att rida i trätofflor. Då skulle man till 100% slippa fastna i stigbyglar 😊

Problemet med att rida med en ring på fingret är ju fruktansvärt överdrivet.

Samma sak med ett tuggummi. Hängslen, livrem o säkerhetsnål.

Samma sak gäller för mobiltelefon. Varför inte lära hästen att jag ibland pratar i tel.

Hur många har så långt hår att dom fastnar någonstans med håret. Punkten är onödig.

Regnrock är ett alldeles ypperligt plagg att träna Hästar för att bli mer mentalt samlade. Dessutom är det väldigt bra plagg att ha med sig ifall det blir regn och naturligtvis ska man inte behöva hoppa av för att ta den på sig. Tycker man går för långt i sina råd.

Kan berätta att när vi startade vår ritt till Treriksröset 2005 regnade det dom sex (6) första veckorna varje dag, om inte hela dagar men regn fick vi varje dag. Vi tog av och på oss regn kläder stup i kvarten och hoppade aldrig av. Lär Hästen att acceptera att du ta på och av dig kläder från sadeln.

Ge elever hellre bra råd om hur dom ska träna för att få en mentalt och känslomässig samlad Häst istället. Då som först slipper man få fysiskt stirriga och flykt-benägna Hästar.

Man har för vana att för det mesta alltid träna Hästar bara fysiskt. Därför blir dom som dom blir, rädda för det mesta och därför måttligt pålitliga.

Ska vi få bra Hästar och kunnigt Hästfolk går det inte att köra in dom på en skyddad verkstad.