INLEDNING

Den första maj 2005 startade det äventyr som på sätt och vis har cowboysen i USA som förebild. Visserligen utan boskap. Det handlade inte om vilken ridtur som helst, vi (Jörgen Schwartz och Håkan Ask) hade tänkt korsa Sverige på längden. Rutten ringlade sig från Smygehuk i söder med Treriksröset som mål. Vi kom till Sörbygden, strax ovanför mittpunkten i Sverige då vi fick avbryta på grund av en alltför intensiv värme som gjorde att myggen och knotten svärmade i miljardtals. Ritten genererade stort intresse från massmedia som på grund av vår tekniska utrustning såsom GPS och mobiltelefon kallade oss för ”IT-Cowboys”.
Totalt red vi 160 mil under sju veckor.  Vi kände oss ganska nöjda, men tanken på att slutföra ritten fanns där och växte allt starkare ju längre tiden gick.

15 april 2005

Förberedelser

Vi har planerat den här ritten ganska länge och en av de viktigaste förberedelserna var att leta upp vilka vägar vi kan rida. Det har blivit många timmar med kartor och GPS för att hitta framkomliga småvägar genom hela Sverige. Stor hjälp med GPS-kartorna har vi haft av vår sponsor Lennart. Nu har vi i alla fall vår rutt klar. Planer finns på att dokumentera vägen mer noggrant när vi kommer hem så att andra kanske kan ha nytta av vår karta.

Här nedan är rutt-punkterna vi red mot och dom gröna tälten bakom en del av rutt-punkterna var orter där vi övernattade. det var i stort sett bara slumpen som avgjorde var det blev. Många av dessa orter hade vi aldrig hört namnen på förrän vi kom dit, en del kände jag igen från då jag la upp rutten.

Alla Rutt-Punkter och övernattningar 2005 Etapp 1

De senaste veckorna har vi förberett praktiska detaljer som vilka kläder vi och hästarna ska ha. Ja, även hästarna kommer att kläds upp på nätterna. Vi har införskaffat heltäckande täcke som kommer att skydda dem från regn och knott. Våra egna kläder har vi provat ut på Mountainhorse. Det måste vara lätta men ändå tåliga kläder, för det vi inte har på oss ska hästarna bära de många milen. När det gäller packväskor så insåg vi att läder kanske inte är det bästa i fuktigt väder. Därför har vi nu tillverkat våra egna med utgång från cykelväskor, i ett mer regntåligt material.

Den senaste tiden har vi även utökat den fysiska träningen för att vi och hästarna ska vara i toppform när vi ger oss av. Vi rider nu flera timmar varje dag och tränar även själva mer än vanligt. Det är även nödvändigt att förbereda hemma så att våra kunder vet vad som händer och att underlätta för resten av våra familjer som kommer att sköta gårdarna när vi är borta. Att kontakta sponsorer och press och lägga upp en websida har också det tagit sin tid. Vi uppskattar verkligen det trevliga mottagande vi fått när vi har kontaktat olika företag för att få sponsring. Det hade annars lätt kunnat bli en stoppkloss. I det stora hela börjar vi nu känna oss ganska färdiga att påbörja äventyret!

FÖRBEREDELSER

april 15, 2005
Vi har planerat den här ritten ganska länge och en av de viktigaste förberedelserna var att leta upp vilka vägar vi kan rida. Det har blivit många timmar med kartor och GPS för att hitta framkomliga småvägar genom hela Sverige.
Stor hjälp med GPS-kartorna har vi haft av vår sponsor Lennart. Nu har vi iallafall vår rutt klar.

Planer finns på att dokumentera vägen mer noggrant när vi kommer hem så att andra kanske kan ha nytta av vår karta.
De senaste veckorna har vi förberett praktiska detaljer som vilka kläder vi och hästarna ska ha. Ja, även hästarna kommer att kläs upp på nätterna. Vi har införskaffat heltäckande täcke som kommer att skydda dem från regn och knott.

Våra egna kläder har vi provat ut på Mountainhorse. Det måste vara lätta men ändå tåliga kläder, för det vi inte har på oss ska hästarna bära de många milen. När det gäller packväskor så insåg vi att läder kanske inte är det bästa i fuktigt väder. Därför har vi nu tillverkat våra egna med utgång från cykelväskor, i ett mer regntåligt material.
Den senaste tiden har vi även utökat den fysiska träningen för att vi och hästarna ska vara i toppform när vi ger oss av. Vi rider nu flera timmar varje dag och tränar även själva mer än vanligt. Det är även nödvändigt att förbereda hemma så att våra kunder vet vad som händer och att underlätta för resten av våra familjer som kommer att sköta gårdarna när vi är borta.

Att kontakta sponsorer och press och lägga upp en websida har också det tagit sin tid. Vi uppskattar verkligen det trevliga mottagande vi fått när vi har kontaktat olika företag för att få sponsring. Det hade annars lätt kunnat bli en stoppkloss.
I det stora hela börjar vi nu känna oss ganska färdiga att påbörja äventyret!

Test av mygg /knottäcke

april 24, 2005

Idag har vi provat det kombinerade mygg/knott/regntäcket som Anne gjort utan att ens sett Sergeant. Täcket passade otroligt bra! Å andra sidan ser han ju ut som en häst färdig för tornerspel vilket kanske hjälper till att skrämma knott och mygg lite extra. Provningen med huva och allt gick utan några som helst problem. 

2.

Två dagar kvar

april 29, 2005 

Sista förberedelserna inför Sverigeritten finputsas. Schassen bockade och sparkade oväntat nog åt de nya fullpackade sadelväskorna när dom kom på plats. I de tumult och bocksparkar som uppstod, kom höger väska över på vänster sida. Ju mer han sparkade bakut, ju mer dunsade väskorna i sidan och det såg ut som det skulle bli en tur till sadelmakaren. Som tur var höll det. Efter någon minut lugnade situationen ner sig och väskorna kunde rättas till. Några minuter senare brydde han sig inte alls och kunde ridas med full packning. 

Vi får se hur det går på avfärdsdagen, 1:a maj. 

3.

Sista måltiden

april 30, 2005 

Alla finjusteringar och praktiska saker organiserade och klara, och nu inväntas avfärden ner till Smygehuk med Nils Gunnars djurtransport. Övernattning på ett vandrarhem i Smygehuk och beräknad avfärd från Smygehuk 1:a maj klockan 11.00. Nu blir det inte så mycket näringsintag på ett tag så det gäller att få i sig så mycket mat som möjligt innan resan eftersom kosten mest kommer bestå av torrsoppor, vatten och fläsk. 

325 Mil

maj 2, 2005 20:12 

Framme i Smygehuk blev vi väl mottagna av Ingrid Andersson med familj som helt spontant bjöd på grillfest kvällen innan resan. Vi sov över på Smygehuks vandrarhem. 

Efter avsked från familj och vänner och fotografering av Borås tidning, avgick starten som planerat klockan 11.00 från Sveriges sydligaste udde. Första rasten spenderades hos familjen Jarvi som bjöd på fika och trevligt sällskap. Övernattningen ägde rum i Carola Grauers gäststuga strax söder om Havberg. Första dagsetappen avklarad utan större problem! 

4.

Carola Grauers gäststuga strax söder om Havberg. Första dagsetappen avklarad utan större problem! 

Carola Grauer

Första morronmålet på första morronen.

Här går ritten vidare genom skåne

Tälten är överflödiga

maj 4, 2005 

Ritten går vidare genom Skåne och allt flyter på enligt schema. Det verkar som om det finns fler snälla personer som lånar husrum än beräknat, så tälten förblir ouppackade! Hemma hos Mats och Lotta Hansson, som hade ridskola i Torna Hällestad, övernattade vi och blev tillfrågade att hålla ett improviserat föredrag om ritten för en ridskolegrupp. I går åt vi en brakmiddag på Sveriges äldsta gästgiveri i Hurva, så här har vi chans att sparar på torrmaten! 

Vi fick också tips om övernattning någon mil åt samma håll som vi skulle,

Det blev hos veterinärs paret Åke och Jonna Norberg. Mat dryck och sängplats bjöds det också på.Till höger ser ni det lilla huset som vi fick sova i. Vi håller just på med att packa för nästa etapp.

På väg mot Småland

maj 7, 2005 

En liten malör pga att vi litade på vägskyltar istället för GPS gjorde att vi tog en liten omväg på 8 km, vilket motsvarar ung. en tredjedels dagsritt. Hädanefter prioriterar vi tekniken före luriga skyltar. Resan gick sedan vidare norrut mot Småland och vi hamnade till slut i Värsjölund hos familjen Warlo där vi och hästarna fick vila över natten. Nu är Skåne snart passerat! 

Natten till fredagen tillbringades på logen hos Arne i Attarp, Skånes mest avlägsna bonde. Här har Telia en gråzon, ingen kommunikation över huvud taget.

Håkan frågar Arne i Attarp om Vägen och på logen vilar han en stund efter frukost. Strax bär det iväg igen.

5.

Uppdatering av packning

maj 9, 2005 

Efter knappt åtta dagar har vi nu helt passerat Skåne och fortsätter uppåt Småland. Då packningen skavde lite fick vi ringa in jourhavande släkt som kom till Hinneryd med en ny ryggsäck. Även korv med bröd, kaffe och godis som var mycket uppskattat! Vi får se om vi kommer fram till Unnaryd ikväll, förmodligen inte förrän i morron pga dåligt väder. Förövrigt har vi haft tur med vädret och hoppas bara att det inte snöar när vi kommer upp till Kilpisjärvi. Fast det är ju en bit kvar… 

Apache, Håkan och Schassen vid gränsen Skåne/Småland. 

6.

Tandläkare Håkan Ask tar till tången

maj 10, 2005 

Tältet slapp vi idag med eftersom vi övernattade hos George och Marie Larsson strax innan Torpa. Här fick vi både kvällsmat och frukost samt ett helt torp för oss själva. Dessutom den andra duschen på hela resan hittills vilket behövdes. Det blir inte helt lätt att känna skillnad på hästlukt och Jörgen/Håkan-lukt efter några dagar i sadeln! 

I morse när vi gav oss iväg var det -2 grader och nederbörden kom då i form av stora snöflingor! Mycket överraskande med tanke på årstiden! Den låg dock inte kvar så länge. En liten vända till hovslagare Stig Wallander i Skeén skulle vi hinna med, där Schassen skulle få en uppgradering av sina skor.

Från Torpa till Skeén gick vi över Piksborg till Byholma och över den gamla järnvägen som sträckte sig över södra Bolmens vatten. Tyvärr finns inga bilder på den gamla bron.

Tips om genväg genom skogen fick vi också och där träffade vi skogshuggaren David Salomonsson. Han erbjöd ett 1800-tals hus att tillbringa natten i och stängslade t.o.m en provisorisk hage till hästarna. Senare på kvällen tyckte Håkan att det var dags att operera ut en tand som han bitit av en flisa ur, så han drog ut den med sin multitång! 

Skogshuggare Davids hus där vi tillbringade natten

7.

Stort medieintresse

maj 13, 2005 

När vi reste i tisdags från ”Davids Hus” bestod frukosten endast av fyra torra brödskivor, så de blev en hungrig första etapp. Vid sjön Bolmen mötte vi Hallands Nyheter som gjorde ett litet reportage som finns att läsa om på nätet. Resan gick sedan vidare mot Unnaryd genom skogar där Gudrun inte varit skoningslös. Travar av meterhögt virke låg på bägge sidor av vägen. Inte så många hus passerades, så vi fick en liten inblick i hur det kommer se ut längre norrut. 

Bilder vi tog på vägen till Lennarts sommarstuga

Vid 17-tiden var vi framme vid Lennart och Yvonne Stjernebys torp och hann precis in när en hagelstorm med stenkulestora hagel smattrade igång. Tur att vi har täcke på Apache och Schassen! Senare på kvällen hade vi en trevlig grillkväll med Lennart, Yvonne och hennes föräldrar. Dagen därpå kom Nisse Gunnarsson på Radio Halland och gjorde en liten intervju som sändes igår och som man kunde läsa om vid tillfället. På eftermiddagen blev det mera grillning när våra familjer kom på besök. 

Jonas som är ansvarig webbuppdaterare och Lennart som tar hand om köttet och sköter grillar.

8.

Tidig morron i Unnaryd

I morgondimman laddar Hästarna för nästa tripp som vi tar tillsammans med Lennart och Yvonne till Lövås, som ligger i utkanten av Gislaved. En tripp på ungefär 5 mil.

9.

Skomakarpaus

maj 15, 2005 

Fredag den 13:e bjöd inte på någon större otur, utan blev en av de mest effektivaste dagarna då vi red 5 mil. Lennart och Yvonne Stjerneby red med hela vägen och var ett mycket uppskattat sällskap. Regnet hotade länge i luften men nöjde sig med att stanna där. Om jag inte minns fel red vi 5 mil den dagen.

Regnet hotade länge i luften men nöjde sig med att stanna där. Efter elva timmar i sadeln kom vi fram till Malin Söderström i Lövås där vi gjorde upp en jättebrasa och grillade korv. Hovslagare Yuri Alvarez som sponsrar med våra hästskor, dök upp under kvällen och lade följande morgon på nya 10mm tjocka skor på Hästarna. Med hårdsvets. Detta uppskattades inte av gårdens säkringarna som gav upp och fick bytas. Sedan fortsatte ritten vidare upp mot Gnosjö. Ca 35 mil är avklarade, det är bara att beta av resterande av de 290 milen som är kvar! 

Det finns en hel del snälla människor

maj 21, 2005 

Nu var det ett tag sedan det uppdaterades här, pga att webbmastern varit upptagen på annat håll. Men nu blir det info! 

Timmerbilarna, och dom var många i Gudruns fotspår, tar denna dagen dålig hänsyn till att vi rider utefter vägen, men vi kommer i alla fall fram till Bondstorp utan missöden.

Från Malin Söderström gick färden vidare (16:e) genom ett soligt Småland mot Åsenhöga. Där fick vi bo i Peter och Lisbeth Währborgs stall som Anna-Britta och Jan-Erik Erlandsson rekommenderade. Innan avresan dagen efter bjöd dom på frukost.

I Bondstorp träffade vi Alf som gav oss bröd eftersom inköpen uteblev pga. nerlagd affär. Natten tillbringade vi i Ekhaga församlingshem där vi hyrde rum med dusch av Anita Bergkvist. Det blev alltså tredje duschen på 3 veckor! Anita räddade också coffeinbehovet genom att skänka ½ kg kaffe

Dagen därpå (17:e) hände inget speciellt revolutionerande. Lennart Stjerneby, sponsor, håller kontakten och fixar fram en ny solcells laddare pga. haveri av den förra. På kvällen kom vi fram till Olsbro och fick bo i en ”undantagsstuga” vid Dumme mosse. Hästarna, som för övrigt mår utmärkt,  fick en jätte hage att gå i.

Dick och Berit tillsammans med Rickard.

Håkan var den som först upptäckte att det hade stannat en bil utanför gården där vi satt och smaskade på smörgåstårtan, han reste sig och sa att det förmodligen var ägaren till gården. Det hör nämligen till saken att stället var utannonserat och det var en skyllt nerstucken i backen på gårdsplan där det stod TILL SALU. Därför trodde Håkan att det var ägaren till stället som kom för att tala om för oss att vi inte fick vara där. Grabben kom med raska steg rakt mot Håkan och sträckte fram handen och sa att han kände igen oss på Hästarna. Det hade varit ett reportage någon dag tidigare i en lokaltidning och han hade då sett en bild i tidningen. När han åkte förbi med lastbilen hade han känt igen Hästarna. Nu stegade han fram och ville att vi skulle vila ut någon dag hos honom. Han hade gård alldeles i utkanten av Habo. Vi funderade under en påtår kaffe och kom fram till att det inte skulle var så dumt ändå. Jag hade fått skavsår på fötterna och behövde skaffa skaffa skav-plåster. Hade kylt ner fötterna i bäckar och vattensamlingar där jag kom åt strax innan vi träffat Håkans syster. Nu hade vi chans att få lite andrum. Så vi accepterade inbjudan.

Rickard som grabben heter skulle ta vår packning så Hästarna skulle slippa kånka på den redan nu. Efter en halvtimmes ritt red vi in på Rickard gård. Han hade redan gjort iordning spiltor till våra Hästar. Han hade också inackorderings-Hästar och en del tjejer kom fram och frågade bl.a hur det var att rida så långt. Vi fick mat i magen och ett rum att sova i. Vi fick också träffa Rickards chef Tommy som sedermera gick under namnet Tommy Grus. Han hade ett åkeri och dessutom lika intresserade av Hästar som Rickard och vi själva.

Vi träffade bland annat Dick och Berit som ridit Vättern runt och gav oss tips och kartor på fina ridvägar, vilket gör att vi frångår rutt-punkterna en aning. Under dagen har också Jönköpings-posten gjort ett reportage.

Nu visade det sig att dom skulle starta upp en gammal nedlagd Western-Klubb och ville vi skulle vara med när dom invigde Western Riders Habo på nytt. Det passad oss bra då Håkan skulle chipmärka sin Häst någon gång under ritten och nu kunde vi göra det här på klubben. Håkan fick hjälp med att få tag i en veterinär som kom på invigningen och gjorde jobbet där. Utan chip skulle han inte komma in i Finland hade man sagt på länsstyrelsen i Halmstad. Dagen efter vi anlänt till Habo fick vi också låna en bil att disponera så mycket vi ville. Vi använde den till att leta upp ett apotek och för att köpa skav-plåster som skulle räcka för resten av ritten. Vi träffade bland annat Dick och Berit som ridit Vättern runt och gav oss tips och kartor på fina ridvägar, vilket gör att vi frångår rutt-punkterna en aning. Under dagen har också Jönköpings-posten gjort ett reportage. Vi fick vänner för livet i denna här i Habo och vi träffas fortfarande lite nu och då. Vi blev kvar i Habo till den 20:e.

Vi red från Habo med målet Hökensås camping. Vi skulle alltså rida genom Hökensås omtalade tallskogar med små perfekta grusvägar i massor. Lite svårt att hitta bland alla vägar men vi löste detta med våra gps:er. Det var som att rida genom ett sagoland av skog och småsjöar. Vi sa då att hit skulle vi åka igen och rida. Det blev faktiskt så och många gånger har vi varit där sen dess. Det visade sig att Hökensås var ett eldorado bland folk med intresse för sportfiske.

Vi red och gladde oss över dessa fantastiska tallar och den miljön vi för stunden vistades i. När vi ridit större delen av dan och närmade oss målet såg vi att vi var på väg att rida ikapp ett par som var ute och red framför oss. Vi saktade in våran skritt för att inte komma för nära. Vi höll oss på ett relativt långt avstånd från paret men när dom såg att vi var bakom hoppade dom av sina Hästar och väntade in oss. Paret hette Annika och Peter. Annika bodde alldeles intill Hökensås camping och Peter lite längre upp på berget. Vi blev bjudna att ha Hästarna hos Annika och vi fick bo hos Peter. Vi fick dessutom kartor av Peter som vi hade väldigt stor nytta av. På kvällen blev vi bjudna på middag och under middagen berättade dom att det var första gången som Peter satt på en Häst. Det var alltså inte svårt att förstå varför framförallt Peter hade hoppat av sin Häst.

Vi sov gott och gick upp tidigt för att ge oss iväg till Charlie som skulle möta oss när vi passerat något man kallade för Getaryggen som vi just då inte visste något om. Vi skulle ringa i god tid så skulle Charlie komma. Han skulle be en kompis att köra honom och Hästen till mötesplatsen sen skull vi rida ihop till gården.

Man kan faktiskt kommer riktigt långt utan pengar.

maj 27, 2005

För att komma till mötesplatsen fortsatte vi på en vandringsled med mål Charlie Blomkvist med sambon Trine.

Vi hade inte ridit så långt innan vi skulle in i skogen igen och följa stigen som var märkt. Vi kom fram till kanten av en mosse där vi såg att stigen gick över. Det var ingen lång väg men ändå tillräckligt lång för att vi skulle fatta att om det inte bar skulle vi sitta lite illa till.

så vi stannade kvar hos dom dagen efter också och fick skjuts av Trine till Hjo för proviantering.

Den 23:e fortsatte färden mot Robert Valström. Här lever fyra generationer på samma gård och gårdens äldsta (92 åriga gammelmor) höll på att laga staket när vi kom. Här fick vi oxfilé med potatis som smakade väldigt gott! Sedan kom TV 4 Skaraborg och gjorde ett reportage som sändes samma kväll. Dagen efter kom Borås tidning som ska följa hela resan. Uppbrottet blev därför inte förrän vid middagstid i ganska fint väder.

Här nedan kan du se reportaget som TV4 Skaraborg gjorde

Mot kvällen kom vi fram till Tåtorps ekologiska vandrarhem som ägdes av Margareta och Jonas Fällström där vi fick mat och rum helt gratis. Dagen därpå red vi längs Göta Kanal på en led där hästarna drog pråmar förr.

Vid Vassbackens camping bjöd ägaren Ulf på kaffepaus och inviterade oss till Hajtorps vandrarhem som han också ägde. Där kvartade vi också gratis! Nästa morgon behövdes hästarna skos om vilket Charlie Blomkvist tog hand om. Vi kom iväg lite senare pga. detta.

På kvällen kom vi fram till Älgarås vandrarhem där vi heller inte behövde betala!

Rickard bjöd in oss till Western Riders Habo för trevlig pratstund, grillkväll och nattlogi. Vi träffade bland annat Dick och Berit som ridit Vättern runt och gav oss tips och kartor på fina ridvägar, vilket gör att vi frångår rutt-punkterna en aning. Under dagen har också Jönköpings-posten gjort ett reportage.